Fjällripa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Latin: Lagopus muta

Engelska: Rock ptarmigan

Fjällripan finns i Europa, Alaska, Kanada och delar av Asien (Japan). Det svenska beståndet har uppskattats till mellan 40 000 och 80 000 par, motsvarande en höstpopulation på 175 00 – 350 000 fåglar.

Fjällripan tillbringar hela året inom den alpina regionens steniga och blockiga terräng. Ofta ses fjällripan uppe på det mest vindpinade krönet av ett fjäll och den går förutom under kycklingtiden och extrema väderlägen sällan ner på fjällsluttningar.

Till skillnad mot dalripan så är fjällripehönan och tuppen endast tillsammans under spel och parning, sedan är det hönan som ensam sköter om äggen och kycklingarna. Boet är en oansenlig fördjupning i marken ofta intill ett vindskydd som en stor sten. Hönorna lägger omkring 10 ägg i maj-juni och kullarna återfinns ofta i områden med hög insektproduktion t.ex. vid fuktstråk eller bäckraviner.

Jaktfalken är specialiserad för predation på ripor, och då särskilt fjällripor. Men många andra rovdjur som räv, hermelin, vessla tar ripor.

Fjällripan och dalripan kan vara svåra att skilja åt men ofta ger levnadsmiljön en första indikation på arttillhörighet. Lätet är alltid ett bra kännetecken på att skilja arterna åt. Fjällripan är mer tystlåten än dalripan. Alla läten är varianter på knarrande rapande ljud eller kortare varianter i uppflog. Fjällripor springer helst undan sina förföljare medan dalripan oftast ligger still och trycker på marken. Fjällripa i sommardräkt skiljer sig från dalripan på att de mörka fälten i dräkten har en mer grå grundton. I vinterdräkt har tuppar hos fjällripa ett svart band mellan ögat och näbben annars är hönor av fjällripa och båda könen av dalripor helt vita och mycket lika. Fjällripan är också något mindre i storlek än dalripan.

Liksom hos dalripa varierar antalet fjällripor väsentligt mellan år och dessa variationer verkar förekomma lokalt och inte samtidigt över fjällvärlden. Dessa variationer kan troligen kopplas till variationer i predation och födotillgång.